Radon i mark vid nybyggnation – guide till mätning och åtgärder

Radonrisk i marken vid nybygge: mätning och åtgärder

Radon i marken kan snabbt bli ett dyrt och hälsovådligt problem om det inte hanteras redan vid planering. Den här guiden visar hur du mäter markradon, väljer rätt åtgärder och kvalitetssäkrar grunden så att huset får låg radonhalt från start.

Varför radon i marken angår varje nybyggare

Radon bildas när uran i berg och jord sönderfaller. Gasen kan sugas in i huset genom sprickor, fogar och rörgenomföringar, särskilt där inomhusluften har lägre tryck än marken. I Sverige gäller gränsvärdet 200 Bq/m³ i bostäder och lokaler. Överskrids det krävs åtgärder.

Risken är högre på uranrik berggrund som granit och i sprickzoner, men också i fyllnadsmassor med krossat berg. Hur lätt gasen tar sig fram beror både på radonhalten i markgas och jordens genomsläpplighet (permeabilitet). Därför vägs båda in i en markradonundersökning.

Så mäter du markradon före byggstart

Beställ en markradonundersökning tidigt i projekteringen. Konsulten mäter radon i markgas med sonder på flera punkter över tomten och bedömer jordart och genomsläpplighet. Resultatet klassas ofta som normal risk eller hög risk, ibland med ett radonindex som styr kravnivån på grunden.

Mät under barmarkperiod och på representativa platser: planerad byggyta, sprickzoner, fyllnadsmassor och nära blivande genomföringar.
Kombinera med jordarts- och permeabilitetsbedömning (till exempel sand, grus, morän) eftersom grovkorniga massor transporterar radon lättare.
Dokumentera mätpunkter på ritning. Det underlättar dimensionering av radonskydd och eventuella sugpunkter.

Kom ihåg att markradonmätning före bygg ger underlag för grundutförandet. Efter inflyttning ska radon i inomhusluften verifieras med långtidsmätning (spårfilm i minst 60 dagar under eldningssäsong).

Val av grundkonstruktion och material

Platta på mark är vanligast. Vid normal risk räcker oftast en radonskyddad grund: tät bottenplatta, genomtänkta genomföringar och förberedd radonslang i det kapillärbrytande skiktet. Vid hög risk krävs radonsäkring: lufttät radonduk (radonbarriär) med svetsade skarvar och ett aktivt eller förberett radonsugssystem.

Radonduk/radonbarriär: plastmembran som hindrar gas; kräver rätt tejper, svets och manschetter.
Radonslang/radonrör: perforerad slang i makadam för att samla gas; kopplas till rensbrunn och uppdraget rör för ev. fläkt (radonsug).
Kapillärbrytande skikt: välpackad, ren makadam som inte punkterar duken.
Tätningsmaterial: fogband, butyl- eller EPDM-tejp och manschetter vid alla genomföringar.
Alternativ vid svår terräng: radonbrunn utanför huset för att sänka markgasens tryck.

Krypgrund och källare kräver extra noggrann tätning av syllar, vägggenomföringar och golv/vägganslutningar. Ventilationen ska dimensioneras så att huset inte får onödigt undertryck mot marken.

Utförande på bygget – steg för steg

Förbered underlaget: schakta till rätt nivå och jämna bärlager. Undvik fyllnadsmassor med krossat uranrikt berg.
Lägg kapillärbrytande skikt. Dra radonslang i slingor (”ormning”) under hela plattan. Avsluta i rensbrunn och dra upp ett tätt rör genom byggnaden till vind eller fasad för ev. framtida fläkt.
Montera radonduk över hela plattan. Överlappa minst 150 mm och svetsa/tejpa enligt systemets anvisning. För upp duken mot kantbalk och fäst mekaniskt.
Täta alla genomföringar med manschett och tejp. Gör särskilda förstärkningar vid golvbrunnar, avloppsrör och elrör.
Skydda duken med fiberduk eller cellplast så att den inte skadas av armering eller hantverkstrafik.
Gjut plattan. Bevara rensbrunn och uppdraget radonrör åtkomliga för framtida anslutning av fläkt.

Kvalitetskontroller före gjutning är avgörande. Gå igenom alla skarvar och uppvik visuellt, känn efter med handskar och gör gärna enkel läcksökning med rökpenna kring genomföringar. Fotografera alla detaljer för relationshandlingar.

Arbetsmiljö: radon kan ansamlas i djupa schakter vid stiltje. Säkerställ god ventilation, undvik onödig vistelse i gropar, och följ arbetsmiljörutiner vid användning av gasbrännare för svetsning av duk.

Kontroll, drift och uppföljning

När huset är i bruk, genomför långtidsmätning av radon i inomhusluften under första eldningssäsongen. Placera spårfilmsdosor i representativa rum, inte i kök eller badrum. Ligger värdet under 200 Bq/m³ fungerar lösningen.

Om halterna är förhöjda: aktivera radonslangen med fläkt (radonsug) och täta misstänkta läckpunkter.
Justera ventilationen. Rätt balanserat FTX minskar undertrycket mot mark.
Vid lokala markkällor utanför plattan kan en radonbrunn komplettera systemet.

Planera in enkel drift- och underhållsrutin: kontrollera att radonfläkten (om installerad) går tyst och har luftflöde, att rensbrunn är åtkomlig och att synliga tätningar är hela. Följ upp med ny långtidsmätning efter större ombyggnad eller markarbete.

Vanliga fallgropar och hur du undviker dem

Bara radonduk utan tätning: en otät skarv gör hela barriären värdelös. Följ systemets skarvinstruktioner och egenkontroll.
Felplacerad radonslang: för glesa slingor eller döda zoner ger svagt sug. Följ ritning och säkra uppdragen servis.
Otäta genomföringar: rör och brunnar måste ha manschett och tejp, även temporära byggelrör.
Skadad duk under produktion: skydda med fiberduk/cellplast och begränsa trafik innan gjutning.
Ingen plan för uppföljning: dokumentera mätpunkter, material och foton, och budgetera tid för långtidsmätning efter inflyttning.
Fyllnadsmassor utan kontroll: kräver bedömning, särskilt krossmaterial. Välj rena massor och kompaktera rätt.

Genom att mäta markradon i tid, välja rätt grundutförande och säkra detaljtätning får du ett robust radonskydd. Förbered radonsug redan i nybygget, så har du en enkel väg till åtgärd om uppföljande mätningar skulle visa förhöjda halter.